Egentligen finns det hur mycket som helst som jag skulle vilja skriva och berätta om, men vart ska jag börja?
Vart börjar jag i alla de tankar, kaos m.m. som snurrar i huvudet på mig? Vet inte ens vart början på tråden, eller är det kanske trådarna?
Att leva med ADHD, Autism, flera diagnoser inom psykisk ohälsa och samtidigt gå hemma pga att man är arbetslös och sjukskriven gör ju inte det hela direkt lättare eller bättre. Snacka om att det kan bli en jäkla cirkus i skallen ibland och man undrar om man är vaken eller drömmer att man är på någon debattillställning istället.
Nej tacka vet jag de lugna dagarna då jag kan känna att jag funkar typ ”normalt”, vad nu normalt är…det är egentligen en himla bra fråga. Vad är normalt för dig? Hur är man när man är en person som funkar normalt? Finns det ens någon som egentligen är normal?, eller ja det som kallas för att vara normal så att säga.. Det där kan bli en ganska rejäl diskussion och är nog ett hett ämne mellan vissa när det diskuteras, för mig är t.ex. normal när man är den man är och sig själv oavsett man har en eller flera diagnoser inom ett eller flera områden. Alla är vi ändå lika mycket värda oavsett hur vi är som person, hur vi funkar i samhället, bland folk m.m. m.m.
Jahopp nu fastnade jag en snabbis i mobilen pga att jag fick ett meddelande, tappade då såklart tråden och fokusen i det jag höll på att skriva här och kan inte riktigt hitta tillbaka eller kommer ihåg vad mer det var jag skulle skriva efter m.m.
Som vanligt för många som lever med ADHD och/eller Autism, vet att det är så inom flera npf-diagnoser men även inom några diagnoser inom psykisk ohälsa.
Hmm…undra hur länge det är jag har haft mina olika diagnoser egentligen… Jag ska nog spalta upp dem och se om jag kan komma på när de började för mig…eller när jag började få diagnosen nerskriven iaf..
* GAD – Generaliserat ångestsyndrom: minns inte exakt när jag fick just denna diagnos, men tror det var 2015 eller 2016 då jag hade kontakt med internetpsykiatrin för att testa en av deras KBT-behandling.
* Social fobi/ångest: Detta började runt 2014-2015 om jag inte minns fel, men blev sedan bättre för att p.g.a. terrorattacken 2017 bli värre igen.
* S.k. ”vanlig” ångest: denna diagnos fick jag diagnosisterad vid 2014 tror jag, men har haft ångestproblematik sedan 2012 enligt de tester, samtal m.m. som jag gjort tillsammans med min läkare.
* Intermittent depression: Vet inte när detta började stå på min sjukskrivning, men det är troligen runt samma tid som den s.k. ”vanliga” ångesten.
* PTSD: 7e april 2017…pga terrorattacken på Drottninggatan, men även tros det vara så att jag har det en del pga all mobbning jag fått stå ut med under alla år sedan jag gick på lekis då jag var 5-6 år gammal…så snudd på hela mitt liv..
* ADHD och Autism: fick båda diagnoserna Januari 2020, men enligt den som gjorde utredningen så har jag haft det sen jag var barn…så hela mitt liv då…
Ja vad ska man säga, det är sjukt vad tiden går fort och hur länge man levt med vissa svårigheter. Likaså hur länge man ätit medicin för vissa saker och hur många olika sorters mediciner det är man har hunnit testa och beta av, för att de antingen inte fungerar eller man nått maxdosen och den längre inte gör någon större verkan på en. Vilket fall som helst så är det inte något jag önskar någon att behöva vara med om eller behöva genomgå. Precis som s.k. ”normala” personer så har man bra dagar och dåliga dagar…eller mindre bra dagar som man egentligen borde kalla det för. För det behöver ju inte vara en dålig dag bara för att den kanske inte helt och hållet blir som man hade hoppats eller önskat sig, eller för att man är extra trött, svårt att komma igång eller något annat som hindrar en just den dagen. Bara för att man kanske inte orkar ta tag i städningen, disken, tvätten eller något sådant behöver det ju inte betyda att dagen är eller blir dålig. Visst man kanske känner sig mindre bra eller så om man inte mår bra eller det är att man inte orkat göra allt man tänkt sig eller planerat att göra, men vet du vad? DET ÄR HELT OKEJ!!, att ha såna dagar också!! man är inte sämre eller mindre värd för det! Du är LIKA MYCKET VÄRD även om du inte orkar med allt eller en liten del av det du hade tänkt göra!
Denna bild fick jag utav min man för några år sedan och den tycker jag är riktigt bra och brukar försöka att tänka på den eller läsa den de dagar som är mina mindre bra dagar.

Ärligt talat så vet jag inte vad mer jag ska skriva så jag avslutar här och önskar er alla en riktigt bra helg istället!
Ta hand om er och varandra!!
Kramar Diana